inga ursäkter
som rubriken säger blir det inga ursäkter för min frånvaro. Ibland har det varit vänner och händelser som tagit min tid, främst skolan men varför dölja faktumet att jag helt enkelt inte haft lust. Jag har ju tittat in ibland på bloggkontot med tankar om ett nytt inlägg.. men där tog det slut.
Vilken tråkig blogg jag har när försummar den med jämna mellan rum. Vilken tur jag inte har små miniaturer av mig springandes runt. Och det kommer inte inte hända på gott antal år det.. till min moders glädje. Nej, jag är alldeles för ung för barn. Det finns så mycket jag vill för, så mycket jag ville se! Ingen eller inget ska styra mina vägar förutom jag själv. Shakespear sa det bäst - Nothing that can be, can come between me and the full prospect of my hopes.
new shades of this world
Jag är nu en redig Malmöbo! Och även heltidsstuderande! Gratulerar till mig, visst? Äntligen kändes det som om man världen faller på plats.. trots vissa hinder som jag hoppas lösa snart innan jag river ut allt mitt hår.
Just nu väntar jag på den sötaste Maja som varit så snäll nog att stanna hos mig tills helgen. Mycket har jag inplanerat för oss två; spelningar, mat, promenader, många och långa trevliga samtal och självklart fest! På fre kommer det vara fullt hus i lägenheten.. jag hoppas bara den överlever det hela.
i saw sparks
fy,usch..blääää helt enkelt.
Det här vuxenlivet kan vara jobbigt ibland. Ärenden, samtal och högar av papper som måste man måste gå igenom och organisera. Det känns som om hjärnan aldrig får vila, nej, istället flyger tankar fram och tillbaka och stressar dig tills du gör dem. Varför måste man växa upp? Varför måste man ha plikter? Varför måste klockan vara religion man följer och dyrkar?
Jag hade gett allt för att vara den naiva, "blåögda", snorkråkätande flickan med rufsigt hår och smutsiga knän i sandlådan igen. Det var ju att leva livet.
sur·re·al
atacoma
vill spegla mina ögon i dessa.
no hangover, thank god
Gårdagen var blandat med både gott och ont. Flytten till min lägenhet gick så smidigt som det kunde gå. Kvällen hos den ett år äldre D innefattade ABBA-karaoke och en massa fylle-snack på engelska(?), även taxichaffören blev väl förvånad när fem vuxna flickor helt plötsligt bytte från svenska till engelska.. utan brytning! Sedan anlände man vid stranden dit hela stan tycktes välfärda. "Alla var där" kan man väl säga och pojkar från gamla tider. Efter en massa dans och spring o språng efter spårlöstförsvunna vänner (sistnämnda är en väldigt tidsomfattande aktivitet) som döck upp då det vankades sängdags. Dock var det inte menat för oss att komma hem redan då; alla bussar hade gått, ingen ville lägga pengar på ännu en taxi och istället promenerade vi i morgonljuset i nästan två timmar tills vi gav upp och somnade på närmsta busshållplats. Oroa er inte, vi kom alla hem i rättan tid för frukost. Äventyrsfyllda dag o nätter är de bästa.
Min tigerkaka är klar, nu väntar alla på mina kladdmuffins. Vad är det för fel på tigerkakan?
take me out
Vilken dag alltså.. Åkte tidigt in till stan för att träffa bästa vännen o två vänner till. En massa mat, promenader, sol, snack och skratt. Varför är det inte så varje dag? Jo, för pengarna räcker ju inte till. Det var skönt iaf. Kom lite senare än planerat dock, vilket betydde sista minuten packing som tog visst också längre än tänkt. För er som inte vet så flyttar jag till Malmö och redan imorgon börjar jag flytta in mina grejer.. Rummet står nästan öde! Vilket är konstigt att se eftersom normalt är mitt rum i kaos.. Nej! Organiserad kaos som jag gillar att påpeka åt min kära mor min när hon tjatar.
Iaf, nu står allt i hallen och väntar tills morgondagen som har så mycket i föreberedelse för mig! Förutom flytten ska det beges till en födelsedagsmiddag och sedan till en nattklubb. En flaska champagne står i kylen självklart.. men inte blir det det enda. In i dimman ska jag. Ses där, vänner.
hello hello
Konstigt känns det att börja blogga igen... vet inte hur många gånger jag försökt sätta mig ner och skriva ett inlägg utan resultat. Det känns okänt och en aning obekvämt men jag kan inte förneka att jag saknat det. Bloggnörd för livet! Man blir inspirerad av så mycket dag in och dag ut, hur ska man kunna lagra allt det inom sig? Därför återupptar jag bloggandet. Det ska bli skoj! Hoppas att jag fortfarande har det i mig att underhålla er..eller med andra ord; hålla er tillfredställda. Men samtidigt varför skriver jag er? Det är ju ingen som tittar in längre på min blogg :(.. får väl skylla på mig själv.
moving temporarily on.
strawberry fields forever
in i dimman
För någon anledning bestämde sig att idag var dagen att plåga mig med oändligt mycket irriterande tjafs.. självklart jag itne varit särskilt trevlig tillbaka heller. Lite av en halvkass dag än så länge. Men resterande halva blir tusen gånger bättre. Utgång gäller ikväll med förfest hos mig. Det blir som ett sista hurra med gamla goda vänner innan jag tar mitt förväl av allt och alla. Låt spriten flöda!
give this town some sun and it's no longer a ghost town. apparently people do live here..
give me what i want
seneca rising
seneca rising
ilse jacobsen
alla bilder kommer från oaknyc
i get by with a little help from my friends
Min tillfälliga frånvaro från bloggen varit på grund av personliga anledningar. Regn av besvikelser, gråt, självömkan drog över mig och världen kändes som den gick itu. Men tack till de fantastiska varelser jag kallar för vänner är jag tillbaks till mitt gamla jag. Allt som behövdes var en tvådagarskur som gick lite så här. Dag nr1: Cigaretter och golvhäng. Dag nr2: Sol, glass och shopping. Jag är gott som botad vilket betyder inlägg efter inlägg fram över.
